Efter festen
Jag dör, tänker jag när jag känner hur Han drar mig intill sig.
Hans bröst mot min rygg.
Blir varm i hela kroppen.
Men jag är på min vakt.
Alla gaddar ut.
Känner varje rörelse Han gör.
Han lägger sin arm runt mig och tar min hand.
Borrar in sitt ansikte i mitt hår.
Kysser mig i nacken.
Han luktar så jävla gott.
Mitt hjärta pumpar fortare.
Jag trycker mig mot Honom.
Han andas in mitt hår.
Våra fingrar möts och leker nervöst med varandra.
Jag har aldrig velat ha någon mer.
Bredvid oss i sängen ligger ett par vänner som blivit kvar.
De halvsover.
Har inte märkt oss än.
Jag och Han ligger så nära.
Så nära att det inte blir trångt i sängen.
Fastän vi ligger fyra personer i den.
Jag andas tungt och blundar.
Någon kommer in i rummet.
Ropar på vännen som ligger bredvid oss.
"Vafan! Har du däckat? KOM."
Vännen vrider på sig med trötta ögon.
Personen kommer fram till sängen.
Börjar dra i honom.
Han ramlar ner på golvet och de går ut från rummet.
Jag och Han ligger kvar.
Har inte rört oss på flera minuter.
Vi är som i vår egen bubbla.
En bubbla av elektricitet och spänning.
Min andra vän som ligger ensam kvar med oss i sängen vänder sig om.
Tittar på mig och gör en min som frågar ”ska jag lämna er ensamma?”
Jag höjer ögonbrynen och småler lite. Hon förstår och går.
När hon lämnar rummet stänger hon till dörren.
Så fort dörren går igen trycker Han sig ännu närmare.
Han släpper min hand och för den längst min sida.
Jag trycker mig mot honom.
Hans hand går upp och ner.
Över mitt bröst och ner utanpå trosorna.
Jag andas tungt och vänder mig om.
Han ser mig i ögonen.
Fan vad jag vill ha honom.
Han kysser mig på kinden, på halsen och håller om mig. Hårt.
Jag flämtar till och känner hur det knyter sig i magen.
I hjärtat.
I hela kroppen.
”Vad håller vi på med?” viskar jag i Hans öra.
”Låt mig få ta hand om dig lite nu” viskar Han tillbaka.
Han låter sin hand vandra in under mina strumpbyxor, innanför mina trosor.
Jag spänner mig, slappnar av.
Andas ut i hans nacke.
Han doftar så jävla gott.
Jag dör verkligen, tänker jag samtidigt som jag trycker mig hårdare mot Honom.
Jag smeker Hans arm som leder ner under mina trosor.
Jag kan känna Hans blyga muskler spännas.
Jag tittar upp på Honom och Han ser in i mina ögon.
Det känns som om Han ser rakt igenom mig.
Vi andas tungt. Våra ansikten bara några centimeter från varandras.
Jag kan inte hålla mig.
För ner min hand mot Hans svank och tar tag i bältet på Hans byxor.
Måste greppa tag i något.
Min hand letar sig fram innanför hans byxor. Känner hur Han växer.
Jag vill ha allt.
Någon ropar på Honom från köket.
”Vad?” Svarar Han, men släpper mig inte.
”LÄGG AV!” Ropar hen.
”Med vad?”
”Du vet vad jag menar!”
”Vadå vi gör ju ingenting!”
”Men lägg av bara! Du har fan tjej!” Ropar hen från köket.
Jag drar upp min hand från Hans byxor och lägger mig på rygg.
"Men kom in då så får du se att vi inte gör något" ropar Han tillbaka och drar bort sin hand från mig.
"Det är ju inte direkt som om vi har sex här inne!”
Jag blundar och känner hur ont det gör i mig.
En fysisk smärta.
Som om någon hade slagit en spik i hjärta på mig.
Och för varje ord, för varje beröring - hamrar någon på den där spiken.
Hålet blir ännu djupare och sprickorna ännu fler.
Han vänder sig mot mig. Slingrar sina ben om mina och andas in i min nacke. Drar in min doft.
Jag känner hur tårarna bränner innanför mina ögonlock.
”Du kommer krossa mitt hjärta” viskar jag.
”Nej sluta. Förlåt.” viskar Han tillbaka i mitt öra.
”Jag känner mig som en tragisk Håkan Hellström låt” säger jag.
Han tittar på mig.
”Jag vet. Jag med.”
”Vad håller vi på med?” säger jag och låter min hand fingra i hans nackhår.
”Jag vet inte.”
Han smeker mig över sidan och kysser mig i nacken.
Jag kan inte hålla mig borta från Honom. Jag vill. Men jag kan inte.
Klockan är halv sex på morgonen och det är inte många kvar i lägenheten.
Jag dricker ett glas vatten och Han beställer en taxi.
I köket ligger några kvar efter festen som i en hög på golvet.
Hyllan över dom har rasat ner och anslagstavlan på väggen bredvid hänger på sned.
Jag vill inte att Han ska åka hem.
Jag vill inte gå och lägga mig själv. Vakna upp till verkligheten.
Verkligheten utan Honom. Där vi låtsas som ingenting. Låtsas att vi inte vet. Att vi inte har legat där. Haft varandra. För en kväll.
Jag kryper ner under täcket och tar upp min mobil.
Han sätter sig på sängkanten.
”Vi kan prata om det här imorgon” säger Han och lägger sin hand på min mage.
”Vi kommer inte prata om det här imorgon” säger jag och känner hur verkligheten börjar komma ikapp mig.
”Sluta, det kommer vi visst. Jag kan ringa dig?”
”Men du kommer inte ringa mig”
”Det kan jag visst!”
Han lyckas inte övertala mig. Jag hör hur hans ord är tomma.
Min mage knyter sig.
Han böjer sig ner kramar mig hårt och länge. Tar min hand.
Han böjer sig ner. Pussar mig på pannan.
Han reser sig och släpper min hand.
”Hejdå, förlåt.”
Jag säger inget.
Följer Honom med blicken när han lämnar rummet.
Spiken i hjärtat slås in en sista gång med ett hårt slag.
Allt spricker.
Jag vänder mig om. Lägger mig med benen upp mot magen. Ryggen mot dörren.
Måste koncentrera mig på att andas.
Tårarna börjar rinna ner för min kind.